ashima

Som jag skrev förut så var jag och mamma på veterinärstationen i gamleby med ozzy förut. han hade två knölar vid svansroten. det visade sig vara två gigantiska talgkörtlar. den ena klämde hon med en gång och mamma fick nåt medel som hon skulle sputa in i hålet för att rengöra osv. den andra har tydligen spruckit och torkat en gång så den ska opereras bort. men innan vi bokade tid för det ville hon lyssna på hans hjärta. då upptäckte hon att han har ett blåsljud på hjärtat så hon ville inte operera förrän vi kollat upp det. så mamma skulle boka en tid hos hjärtspecialisten i linköping.

när vi var färdiga tog vi alla tre hundar på en promenad och sedan åt vi lite lunch och sådär och sedan skulle mamma åka hem. efter ca en halvtimma inser jag att det är något fel med bettan! det såg precis ut som hon hade fått en hjärnblödning då hennes huvud var alldeles snett och hon hade liksom ena ögat upp mot taket. jag blev naturligtvis alldeles hysterisk och ringde mamma med en gång. tror ni hon svara? icke! så jag tänkte att mobilen kanske ligger i baksätet och att hon liksom inte orkar sträcka sig, men om jag ringer en gång till fattar hon väl. när jag ringde sjätte gången svarade hon äntligen! jag förklarade och hon vände om med en gång och var här efter en halvtimma ungefär. när hon kom hit tittade hon på bettan och ringde till jägarvallen, dvs djursjukhuset i linköping. hon fick en tid kvart över tre. klockan var då kvart över två och det tar absolut mer än en timma att åka till jägarvallen härifrån. men det var ju bara att kasta sig i bilen och åka!

när vi kom fram, ungefär en kvart försent, fick vi träffa en veterinär och han sa att han trodde att det var ett virus som satt sig på balansnerven liksom, vilket tydligen inte var ovanligt hos kaniner. så jag fick medicin som hon ska äta i tio dagar, men hon kommer troligtvis aldrig bli bättre. dock är hennes allmäntillstånd bra och hon äter och dricker och sådär, och verkar inte fara speciellt illa utav detta. det är mest när man lyfter henne och hon gör hastiga rörelser och så. då har hon ingen aning om vad som är upp och ner och då vrider hon huvudet så mycket så att nosen, i princip, pekar uppåt.

nu är jag tillbaka i gamleby. mamma tog med bosse och bettan hem pga av en historia vi tar vid ett annat tillfälle :b men nu känns det bättre iaf. och jag vet någon som kommer sova som en stock inatt och troligtvis vakna upp med huvudvärk imorrn. men det är sånt man får ta :b

tack så hemskt mycket för att du ställde upp idag, mamma! skulle aldrig klarat mej utan dej! hoppas verkligen du förstår hur mycket både du och dina handlingar betyder för mej!